Pälsnäringen är inte en solnedgångsnäring

1) Finland är idag i ett djupt bekymmersamt ekonomiskt läge. Våra exportintäkter minskar, vår handelsbalans är negativ. Vår elektronik- och skogsindustri har inte samma styrka som förut.

I ett sådant läge kan vi inte säga nej till hundratalsmiljoner i exportintäkter – enligt uppgift senaste uppgifter minst 400 milj € och mera än 50 milj € i skatteintäkter till vårt land.

Pälsdjursnäringen har gjort det möjligt för tusentals människor att bo i sin hembygd. Den möjligheten vill jag inte ta från dem.

Det har hävdats att farmarna är gamla och att det därför är lätt att avveckla näringen.
Men som vi hört idag, är det svårt för många svinfarmare att fortsätta sin näring och tex att de övergår till pälsfarmning. Vi ser idag nya satsningar inom näringen.
Näringen är inte en solnedgångsnäring.

Och som det konstaterades idag, om man skulle förbjuda näringen, borde man väl också förbjuda försäljning och användning av päls i vårt land.

2)Det har sagts många ggr, men det är skäl att upprepa det- det är bra att motståndet mot näringen drivs med lagliga medel och inte gm att förstöra egendom på farmerna och släppa ut pälsdjuren i naturen där de gör stor skada.

Att släppa ut farmdjur kunde tom förliknas vid djurplågeri.

Men pälsdjursmotståndet har för sin del lett till att det på ett sätt blivit svårare att förbättra djurens hälsa, eftersom det finns så få veterinärer som är specialiserade på pälsdjur. Näringen behöver veterinärers sakkunskap för att nå en allt bättre hälsa för djuren. Farmarna har gjort stora satsningar för att förbättra uppfödningens förhållanden, och här behöver vi expertstöd. – Det är tex jätteviktigt att djuren inte förädlas så att de blir för stora – och några av de problem med fötter som det hänvisats till idag, kan och har åtgärdats genom förädling. Djuren ska inte bli för tunga.

Men för att säga saken solklart- näringen ska övervakas, djurens välfärd ska vara så bra som möjligt och miljöeffekterna ska minimeras. Pälsnäringen kan bidra till vi blir av med slaktavfall och fiskrester.

3)Alla här i salen vill säkert ha en så bra hälsa o goda omständigheter för djuren som möjligt.

Men vi som stöder en fortsatt uppfödning gör det för att vi tror och vet att Finland är ett av de bästa länderna för pälsdjur.

Men vi vet också att frågan är en emotionell fråga för många – så också för mig.

Jag vet vad man kan göra med de medel som pälsdjursnäringen medför – en god vård för de äldre i många österbottniska kommuner, inklusive för veteraner på Nykarleby sjukhem.

Därför är mitt val – fortsatt pälsnäring i Finland som gör det möjligt att ge våra äldre en god vård, att garantera många veteraner en värdig ålderdom.

Värderade talman

Idag har många talare talat om nya sätt att öppna riksdagsarbetet – tex att sakkunnighöranden skall vara öppnare. Det uppfattar jag som en riktig åtgärd. Det ska vi tillämpa mera i allt lagstiftningsarbete.

Då kanske vi också får en får en allsidig uppfattning om att det inte är lätt att veta vad som är tecken på att ett djur mår bra eller dåligt.

När riksdagens djurskyddsgrupp diskuterade denna fråga, blev det oklar vilka de yttre tecknena är på att ett djur mår bra eller dåligt.

Astrids tal i debatten om förbud mot pälsnärigen.