Budgeten 2013, Helsingfors stad, gruppanförande

Helsingfors stadsfullmäktige,

Visst känns det en aning enformigt, men tyvärr finns det mera orsak än tidigare att upprepa det – ekonomin under det kommande året är mycket krävande och osäker. För varje månad som går har de ekonomiska prognoserna skrivits ned för många länder i Europa, inklusive Finland – nu senast har EU-kommissionen gjort detsamma.

Detta i en situation, då Helsingfors stads utgifter detta år ökat mera än genomsnittet för kommunerna i landet; vilket inte det heller är ett gott tecken. Under den här fullmäktigeperioden har också stadens skuldbörda ökat avsevärt; ävenom en del av skuldbördan motsvaras av investeringar – men många av investeringarna medför inte intäkter utan bara utgifter.

Siksi budjetissa sovitut kirjaukset valmistautumisesta eläköitymisboomin sekä tavoitteet tehostaa kaupungin toimintaa ovat perusteltuja. Toiminnan tehostaminen kuulostaa varmaan joidenkin korvissa pahalta, mutta emmekö oppineet vähän samaa HeVa-selvityksestä ? Meillä asiat tehdään monimutkaisemmin kuin naapurissa. Kun kuitenkin huomattava määrä kaupungin työntekijöitä on jäämässä eläkkeelle, meidän pitää olla tarkkoja että rekrytoimme sinne missä todellakin on tarvetta paikata toimintaa. On tärkeätä että virastot ja laitokset valmistelevat esityksensä tältä osin 30.6.2013 mennessä.

Uusi vuosi tulee olemaan muutosten vuosi kaupungissamme, jossa suurin osa budjetistamme on  myllerryksen kohteena; kaksi uutta virastoa näkevät päivänvalon. Budjetissa varaudumme muutoksen
aiheuttamiin kustannuksiin – ja samalla on oltava realistisia että kestää tovin ennenkuin näemme tuloksia. Kehittämisessä emme saa heittää roskakoppaan hyviä käytänteitä kuten Vinkki-aseman, jonka palveluja moni aineiden väärinkäyttäjä tarvitsee kipeästi.

En stor oro råder idag bland klienter och personal hos Svenska socialbyrån, SoSve, eftersom det trots otaliga skrivningar i stadsstyrelsens  sektions beslut samt i instruktioner till förändringsteamet,  inte gjorts det man efterlyst, en  plan för hur den svenska servicen skall ordnas. –  Till dags dato har det inte lagts fram ett enda förslag som säger hur servicekedjan skall fungera på svenska i SoSve. Tvärtom har det nu dykt upp skisser där man skulle placera ut de  svenska tjänstemännen en och en på ett sätt som gör att snart skulle ingen veta var man kan få svensk service.  Detta kan inte svenska fullmäktigegruppen acceptera.

Skrivningen i budgeten om att servicen skall fungera på bägge nationalspråken är därför ytterst viktig och förpliktande.

Under de senaste tio åren har hemvården för de svenska åldringarna försämrats vad gäller rätten att få service på sitt modersmål. De flesta svenska åldringarna har idag ingen chans att få hemvård på modersmålet. ( det finns alltför få svenska team och möjligheten för staden alt. för hemvårdsbyrån att köpa svenska tjänster utnyttjas sällan eller inte alls.). Så var det inte när den dåvarande svenska
organisationen hade ett ansvar för hemservicen.

Hyvin pitkään Helsingissä on keskusteltu vanhuuspalvelujen oikeasta rakenteesta; ja on toivottu että kodinomaiset palvelut lisääntyisivät ja ns laitospaikat vähenisivät. Tavoitteiden asettelussa on huomioitu  valtakunnallisia suosituksia.

Mutta tässä yhteydessä haluan painottaa budjettikirjan sanomaa – on oltava uusia vaihtoehtoja ja todisteita jonojen lyhentymisestä ennen kuin perinteisiä hoitopaikkoja vähennetään. Samoin on tärkeää että valmistaudumme hyvin uuden vanhuspalvelulain voimaantuloon – kyseessä on laki joka kunnioittaa vanhempien kansalaisten itsemääräämisoikeutta ja tarpeita. Tällöin on mm huomattava että Helsingissä on enemmän yksinäisyyttä joten yhteisöllisten asumismuotojen tarve on suuri.

Eftersom stadens befolkning ökar,  nästan i alla åldersklasser, är det viktigt att vi förbereder oss  genom utökad dagvård – tilläggsresurser anslås såväl det nya dagvårdsverket för den finska dagvården och utbildningsverket för den svenska dagvården.

Ja Varhaiskasvatusviraston on näissä lisääntyneiden resurssienkin puitteissa selvitettävä voidaanko Lauttasaareen  avattavassa päiväkodin yhdestä ryhmästä tehdä kielikylpyryhmä vanhempien toiveitten mukaisesti.

Kokonaisuudessaan tämän budjetin valmistelu oli vaikea, koska oli hämminkiä että missä tulee budjetoida palkanlisäykset Opetustoimessa. Tulevassa strategiatyössä on siltä osin arvioitava budjettiprosessia. Mutta valitettavasti nuoret ovat tästä epäselvyydestä jo kärsineet, koska kouluissa pantiin alkusyksystä toimeen äkkisäästöjä uhan vallitessa että 13 milj on säästettävä opetuksen voimavaroja. Toivottavasti tämä ei vaikuta heidän valmistumiseensa!

Skolgångsassisternas anställningsförhållande/ avsaknad av sådan anställning är en skam för staden, vi är inte den mönsterarbetsgivare vi borde vara om man för denna personalkategori trixar med tidsbundna avtal. Vid förfrågningar till Utbildningsverket har det ej heller gått att få exakt svar om läget är såsom det beskrivits.

Därför är det viktigt att det på vårt initiativ I budgeten finns ett krav om att en utredning om skolgångsbiträdenas/-assisternas anställningsförhållanden skall göras  per 1.7.2013 och utbildningsnämnden  sedan  skall vidta åtgärder.

Juhlapäätöksessä huhtikuussa varasimme 10 milj nuorten syrjäytymisen ehkäisemiseen. Lokakuussa saimme täällä valtuustossa vastauksen ettei käyttösuunnitelmaa ole vielä hyväksytty. Toivottavasti tästä viiveestä on kuitenkin se hyöty että Helsingillä on valmiit toimintamallit kun nuorten yhteiskuntatakuu lähtee käyntiin.

Budjetissa on kirjattuna että lasten ja nuorten mielenterveyspalvelujen hoitovastuita ja hoitopolkuja selkeytetään yhteistyössä HUS:in lasten- ja nuorisopsykiatrian kanssa.( s 213). Tämä ei saa uitenkaan tarkoittaa sitä mitä  olemme  kokeneet, ettei tässä vaiheessa käytetä ostopalveluja – jonka johdosta nuori voi joutua odottamaan kuukausia pääsyä psykiatriselle polikliniikalle-  koska
missään ei ole palveluja. Meillä on oltava valmiuksia nopeaan hoitoon, ns nopeaan puuttumiseen, ja siksi on tärkeä kirjaus että tämä voi edellyttää ostopalvelujen käyttöä.

Vid en granskning av budgeten ur ett jämställdhetsperspektiv verkar det inte som om vi lever upp till den europeiska lokala stadgan om jämställdhet som Helsingfors skrivit under 2008. Vi beaktar inte jämställdhet i all planering och resurserna för jämställdhetsarbetet har inte varit tillräckliga. Vid en uppvaktnings som Svenska Kvinnoförbundets Helsingforsavdelningar gjorde hos stadsdirektör
Viljanen kom det dock fram att resurserna för jämställdhetskommittén skall öka. Det bör medföra bla att också den fysiska planeringen ska beakta kvinnor och män; och därför föreslår jag följande kläm:

Klämförslag: Byggnadskontoret uppmanas i all sin planering beakta att det skall vara tryggt både för män och kvinnor att röra sig på de allmänna områdena; ett jämställdhetsperspektiv skall
iakttas som en del av målet att nå en trygg stad.

Ärade talman,

Dagens EU-debatt ger oss en chans att diskutera hur vi vill utforma framtidens EU.

Några frågor som bör diskuteras :

–      hur ska vi garantera demokratiskt inflytande när  EU fattar fler gemensamma beslut?

–      hur ska vi se till att Europeiska rådets beslut är välförankrade ?

–      och hur ser vi på den utveckling som tyder på att integrationen verkligen går i
olika takt i olika länder

–       hur ska vi i Europa gemensamt hantera framtidens utmaningar, där den ekonomiska styrkan alltmer flyttar till andra
kontinenter, samtidigt som den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften  i många länder är hotad, liksom också samhällets stabilitet?

Norden upplevs  som en framgångsregion där vi klarat förnyelsen, där vi satsat på forskning och innovation.

Norden är   och kan i fortsättningen ännu mer vara  en förtrupp, en avantgardetrupp i Europa då det gäller många områden, som ekonomisk förnyelser,  fördjupat samarbete, men också ifråga om till
exempel sådana för medborgarna viktiga rättigheter som den fria rörligheten.

Ärade talman,

Förslaget till budgetram för EU är förknippat med flera problem, bland annat  ökar kostnaderna i en tid då medlemsstaterna måste spara – som förklaring duger inte att EU fått nya uppgifter och utmaningar. Det har medlemsstaterna också fått.

Den andra utmaningen är att hitta medel för tillväxt- och konkurrenskraftsfrämjande nysatsningar i innovationer, teknologi och infrastruktur.

En del av dilemmat kunde lösas om Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Sverige skulle avstå från sina rabatter på medlemsavgiften. Att så kunde ske är tyvärr ett önsketänkande.

Finland hör till nettobetalarna därför att vi hör till de rikare EU-länderna, men får trots allt största delen av vårt medlemsbidrag tillbaka i form av jordbruks- och landsbygdsstöd. Det finns dock ett behov att se till att vår position förbättras i förhållande till de ovannämnda länderna.

Men det är också viktigt att komma ihåg att en del av EU-budgeten, den så kallade Kohesionsfonden i tiderna var ett villkor för att den inre marknaden skulle öppnas för de rikare länderna, som drar störst nytta av den. Och de som kritiserar vårt medlemsbidrag till EU bör påminnas om att också Norge, trots att landet står utanför unionen, bidrar till kohesionsfonden, och det tidvis
mer än vad Finland betalat netto för hela sitt medlemskap.

Ärade talman,

Finlands konsensus om lantbrukspolitiken är värdefull. Över alla parti- och gruppgränser vill vi att jordbruk ska kunna idkas i hela EU, även i våra nordliga klimatförhållanden. Om detta inte till fullo lyckas med hjälp av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och dess stödformer, måste Finland nationellt trygga sin livsmedelsproduktion . Vi får hoppas att Finlands profilering i handläggandet
av eurokrisen inte har försvårat våra förutsättningar att driva våra nationella lantbruksintressen i EU.

Orsaken till att jordbruksstöden utgör en så stor del av unionens budget är enkel: jordbruket är EU:s exklusiva kompetensområde. Grundfördraget stadgar också om att jordbrukarnas inkomst bör tryggas; i art 39 (TFEU) ”tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard….”, och  talrika toppmöten har uttalat stöd för att jordbruk ska kunna idkas i hela unionen.

Sockerkvoterna och fiskerifonden är specifika finländska intressen. På samma sätt som vi hoppas att vår profilering i eurokrisen inte skadat våra möjligheter att driva våra intressen i CAP-reformen, kan vi hoppas att den laxsoppa vi tidvis har kokat ihop inte har försämrat vårt rykte bland de fiskeriministrar som i allmänhet också är lantbruksministrar.

Ärade talman,

region- och landsbygdsstöden för norra och östra Finland är välkomna och har också de stöd i fördragen, men  de ska inte få snedvrida konkurrensen inom Finland. Samtidigt får man heller inte
glömma att skärgården har samma behov av kompensation för svåra, geografiska förhållanden som östra och norra Finland.

Och eftersom EU måste spara pengar, är det nog från strukturfonderna inbesparingar bör ske, eftersom det europeiska mervärdet inte alltid kan påvisas. Redan med annorlunda statsstödsregler kunde för regionerna  samma slutresultat åstadkommas.  I stället för att skicka medel av och an för regionpolitiken skulle det finnas skäl att fastställa generösare stödvillkor för regioner i rika länder som blivit efter i utvecklingen.

Svenska riksdagsgruppen önskar regeringen lycka till i förhandlingarna om budgetramen och reformerna av lantbrukspolitiken och strukturfonderna. Utöver Finlands nationella intressen bör regeringen ha hela unionens intressen som sin ledstjärna. Finland är nämligen mer beroende av det övriga Europa än Europa är av Finland.

 

 

 

 

Ärade talman, arvoisa puhemies! “Den, som köper det han inte har råd med, får sälja det han inte kan undvara” säger ett gammalt spanskt ordspråk. Detta ordspråk väger tungt med tanke på de ekonomiska realiteter som Finlands ekonomi står inför.

Svenska riksdagsgruppen efterlyste redan under regeringsförhandlingarna, och har även konsekvent därefter efterlyst tillräckliga anpassningsåtgärder för en stabilisering av den offentliga ekonomin och en minskning av hållbarhetsunderskottet. En ökad skuldsättning är på inga villkor ett hållbart alternativ. Liksom tidigare under denna mandatperiod finns det stora osäkerhetsfaktorer i den globala ekonomiska utvecklingen, så som också finansministern påpekade. Och är den så kallade skyddsmuren som finansministrarna beslöt om i slutet av mars tillräcklig för att hindra spekulation mot Spanien och Italien? Ränteutvecklingen de senaste dagarna är oroväckande.

Arvoisa puhemies! Tätä taustaa vasten uuden kehyspäätöksen sopeuttamistoimet ovat väistämättömiä. Yhdessä hallitusta muodostettaessa tehdyn päätöksen kanssa uusi päätös merkitsee valtion talousarvion alijäämän pienenevän lähes 4 miljardia euroa vuoteen 2015 ja lähes 5 miljardia euroa koko kehyskautena. Tämän suuruusluokan toimenpiteitä ruotsalainen eduskuntaryhmä peräänkuulutti jo hallitusta muodostettaessa.

Sopeutus on tasapainossa, koska se sisältää sekä menojen vähennyksiä että verotulojen lisäyksiä, joita kumpiakaan ei nyt voitu välttää. Hallituksen toimenpiteet yhdessä työmarkkinajärjestöjen työurien pidentämistä koskevan ratkaisun kanssa ovat hyvä alku julkisen talouden pitkän aikavälin tasapainottamiselle. Jatkotoimenpiteet ja konkretisointi ovat tarpeen kestävyysvajeen korjaamiseksi. Lakisääteisen eläkeiän korottamistakaan ei pidä sulkea pois. Tällainen toimenpide voi myös parantaa ikääntyvien asemaa työmarkkinoilla.

Samanaikaisesti meidän ei kuitenkaan pidä ummistaa silmiämme kolmelta muulta Suomen talouteen kohdistuvalta riskitekijältä, joista tänään on mainittu ainakin kaksi: vaihtotaseen huononeminen ja kilpailukykymme heikkeneminen mutta myös se riski, joka sisältyy nyt alhaisiin korkoihin, siihen, mitä ne voivat merkitä tulevan taloudenpidon kannalta. Nyt on itse asiassa negatiiviset reaalikorot, joista suomalaiset voivat nauttia, mutta ne voivat tulla kalliiksi tulevaisuudessa.

För tillfället betyder de låga räntorna att det offentliga underskottet har kunnat minskas med 1 miljard i förhållande till tidigare rambeslut. Det finns dock risk för att kommunernas och hushållens upplåning ökar för mycket när vi har en tid av låga räntor. En försämrad position för Finland på lånemarknaden skulle därför ha allvarliga konsekvenser för alla samhällssektorer.

Förra årets rekordstora underskott i bytesbalansen, som inte heller ser ut att avta, talar också sitt tydliga språk. Det krävs aktiva åtgärder för att sporra en äkta ekonomisk tillväxt. Därför är det nödvändigt och viktigt att rambeslutet innehåller ett antal skatteincitament för att stödja tillväxten och det är viktigt att satsningarna är betydande. Det här är en riktig form av stimulans i detta läge som ger faktiska nya intäkter.

Med tanke på ökad tillväxt och sysselsättning är det också viktigt att det i Finland skapas nya växande internationellt inriktade företag. Ett bra initiativ nu i rambeslutet är att avhjälpa de icke-noterade tillväxtföretagens kapitalbehov genom ett temporärt avdrag för privata investerare. När vi har sett hur detta avdrag fungerar, bör det finnas beredskap att göra det permanent.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar också de sporrar för sysselsättningen som rambeslutet förverkligar på basis av överenskommelsen med arbetsmarknaden. Ju flere arbetstimmar som utförs, dess mindre hållbarhetsunderskott. Detta, bästa finansminister, är just den arbetslinje som har praktiserats med framgång av den borgerliga regeringen i Sverige och som ni nu nämner “työlinja”, som både höjer konkurrenskraften och minskar utslagningen. Arbetslöshet som eventuellt ärvs är den största risken också för utslagning.

Arvoisa puhemies! Kaikkein pienimpiä palkkatuloja saavien työtulo- ja perusvähennyksen korotukset poistavat, niin kuin on todettu, osan kannustinloukuista ja kannustavat siten työntekoon. Suuren nuorisotyöttömyyden kannalta on myös ilahduttavaa, että nuorten yhteiskuntatakuu toteutetaan täysimääräisesti. Meillä ei ole inhimillisesti eikä kansantaloudellisesti varaa siihen, että nuorisomme syrjäytyy. On syytä kuitenkin muistaa, että työnantajalla tulee olla riittävät kannustimet nuorten työntekijöiden palkkaamiseen, jotta takuu voi olla toimiva.

Sopeutustoimien välttämättömyydestä huolimatta menojen leikkaaminen ei ole koskaan kivutonta yhdelläkään ainoalla hallinnonalalla. Maatalous joutuu nyt uusien leikkausten kohteeksi, mikä voi vähentää tuottajien käytettävissä olevia tuloja. Lisäksi eduskuntaryhmämme on huolissaan lapsilisien ja yliopistoindeksin jäädyttämisestä sekä opetustoimessa toteutettavista leikkauksista.

Mutta korjaavana, merkittävänä kertaluonteisena toimena on kuitenkin pidettävä noin 9 miljoonan euron osoittamista niin sanottuihin tutkimusinfrastruktuuripanostuksiin. Niin sanotulla kansallisella tutkimusinfrastruktuuritiekartalla on nykyisin itse asiassa 20 hanketta, joista 13 sisältyy yhteiseurooppalaiseen ESFRI-strategiaan. Kilpailukykymme kannalta on siksi erittäin tärkeää, että tuleva eurooppalainen tutkimusohjelma panostaa enemmän tämän tyyppisiin suuriin hankkeisiin sekä ansioiden perusteella valittaviin projekteihin kuin komissio on esittänyt.

Det är givet att svenska riksdagsgruppen tycker att det kan finnas vissa skönhetsfläckar i rambeslutet. En sådan är överföringen av en del av RAY:s avkastning till den allmänna statsbudgeten utan att ha förhandlat med berörda organisationer. Vi efterlyser här att regeringen noga överväger fördelar och nackdelar med beslutet. Det finns också risker förknippade med att teatrarnas, orkestrarnas och museernas indexjusteringar nästa år ska göras med tipsvinstmedel.

Värderade talman, arvoisa puhemies! Viktiga steg har tagits för att balansera den offentliga ekonomin men än är inte hållbarhetsunderskottet undanröjt. Vi måste stärka samförståndet och åtgärder bör vidtas, för annars kan vi inte tala om ett hållbart välfärdssamhälle.