Handla varsamt med orden demokratiskt underskott! Artkel i tidningen Eurooppalainen 2/2012

Litet på samma sätt är det med debatten om det demokratiska underskottet. Också här hämtas argumenten från andra länder med ett annat sätt att fatta beslut.

Desto längre ett land varit med i EU dess större tenderar underskottet att vara. När EU grundades handlade besluten om rätt tekniska saker, som inte i så stor
utsträckning hörde till lagstiftningens eller budgetmaktens område, och därför hade parlamenten föga inflytande.

Men när Sverige och Finland gick med, var EU redan mycket mera, och då skapades det sinnrika systemet med EU-nämd/ stora utskottet som har god insyn i allt EU-
beslutsfattande. Jag vill därför hävda att det demokratiska underskottet är mindre i Finland än i många andra länder.

Det finns dock vissa distinktioner som måste göras : inom områden där EU har uteslutande kompetens räcker det inte med ett nationellt parlament som övervakande instans. Det behövs gemensam europeisk övervakning. Det förbryllar mig att vi inte ännu fått tillstånd den övervakning av Europol som Lissabonfördraget talat om.

En riktig utveckling är också att Europaparlamentet fått större insyn i handelsavtal och andra avtal som berör ekonomiska och politiska förhållanden. Inomm området för handelspolitiken är EU-kommissionens kompetens stor och därför måste den balanseras upp av parlamentets övervakning. Europaparlamentet utövar här också en viktig funktion som har betydelse för respekten för de
mänskliga rättigheterna. Den övervakningen sker på ett sätt som inte de enskilda parlamenten har resurser till.

Frågan om övervakningen av Europeiska centralbanken och övrig gemensam bankinspektion kräver nu diskussion. Jag tillhör dem som tror att ECB skall vara oavhängig,  och att den operativa verksamheten och den monetära politiken inte skall styras av politiker.- Men däremot bör Europaparlamentets insyn i bankens agerande  stärkas – varför inte med ett organ som motsvarar den roll som bankfullmäktige idag har i förhållande till Finalnds bank! De enskilda parlamenten kan inte få en helhetsuppfattning, därför  behövs gemensam europeisk översyn. Det gemensamma bankfullmäktige skall inte styra penningpolitiken.

 

Astrid Thors

 

 

Ärade talman,

Dagens EU-debatt ger oss en chans att diskutera hur vi vill utforma framtidens EU.

Några frågor som bör diskuteras :

–      hur ska vi garantera demokratiskt inflytande när  EU fattar fler gemensamma beslut?

–      hur ska vi se till att Europeiska rådets beslut är välförankrade ?

–      och hur ser vi på den utveckling som tyder på att integrationen verkligen går i
olika takt i olika länder

–       hur ska vi i Europa gemensamt hantera framtidens utmaningar, där den ekonomiska styrkan alltmer flyttar till andra
kontinenter, samtidigt som den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften  i många länder är hotad, liksom också samhällets stabilitet?

Norden upplevs  som en framgångsregion där vi klarat förnyelsen, där vi satsat på forskning och innovation.

Norden är   och kan i fortsättningen ännu mer vara  en förtrupp, en avantgardetrupp i Europa då det gäller många områden, som ekonomisk förnyelser,  fördjupat samarbete, men också ifråga om till
exempel sådana för medborgarna viktiga rättigheter som den fria rörligheten.

Ärade talman,

Förslaget till budgetram för EU är förknippat med flera problem, bland annat  ökar kostnaderna i en tid då medlemsstaterna måste spara – som förklaring duger inte att EU fått nya uppgifter och utmaningar. Det har medlemsstaterna också fått.

Den andra utmaningen är att hitta medel för tillväxt- och konkurrenskraftsfrämjande nysatsningar i innovationer, teknologi och infrastruktur.

En del av dilemmat kunde lösas om Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Sverige skulle avstå från sina rabatter på medlemsavgiften. Att så kunde ske är tyvärr ett önsketänkande.

Finland hör till nettobetalarna därför att vi hör till de rikare EU-länderna, men får trots allt största delen av vårt medlemsbidrag tillbaka i form av jordbruks- och landsbygdsstöd. Det finns dock ett behov att se till att vår position förbättras i förhållande till de ovannämnda länderna.

Men det är också viktigt att komma ihåg att en del av EU-budgeten, den så kallade Kohesionsfonden i tiderna var ett villkor för att den inre marknaden skulle öppnas för de rikare länderna, som drar störst nytta av den. Och de som kritiserar vårt medlemsbidrag till EU bör påminnas om att också Norge, trots att landet står utanför unionen, bidrar till kohesionsfonden, och det tidvis
mer än vad Finland betalat netto för hela sitt medlemskap.

Ärade talman,

Finlands konsensus om lantbrukspolitiken är värdefull. Över alla parti- och gruppgränser vill vi att jordbruk ska kunna idkas i hela EU, även i våra nordliga klimatförhållanden. Om detta inte till fullo lyckas med hjälp av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och dess stödformer, måste Finland nationellt trygga sin livsmedelsproduktion . Vi får hoppas att Finlands profilering i handläggandet
av eurokrisen inte har försvårat våra förutsättningar att driva våra nationella lantbruksintressen i EU.

Orsaken till att jordbruksstöden utgör en så stor del av unionens budget är enkel: jordbruket är EU:s exklusiva kompetensområde. Grundfördraget stadgar också om att jordbrukarnas inkomst bör tryggas; i art 39 (TFEU) ”tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard….”, och  talrika toppmöten har uttalat stöd för att jordbruk ska kunna idkas i hela unionen.

Sockerkvoterna och fiskerifonden är specifika finländska intressen. På samma sätt som vi hoppas att vår profilering i eurokrisen inte skadat våra möjligheter att driva våra intressen i CAP-reformen, kan vi hoppas att den laxsoppa vi tidvis har kokat ihop inte har försämrat vårt rykte bland de fiskeriministrar som i allmänhet också är lantbruksministrar.

Ärade talman,

region- och landsbygdsstöden för norra och östra Finland är välkomna och har också de stöd i fördragen, men  de ska inte få snedvrida konkurrensen inom Finland. Samtidigt får man heller inte
glömma att skärgården har samma behov av kompensation för svåra, geografiska förhållanden som östra och norra Finland.

Och eftersom EU måste spara pengar, är det nog från strukturfonderna inbesparingar bör ske, eftersom det europeiska mervärdet inte alltid kan påvisas. Redan med annorlunda statsstödsregler kunde för regionerna  samma slutresultat åstadkommas.  I stället för att skicka medel av och an för regionpolitiken skulle det finnas skäl att fastställa generösare stödvillkor för regioner i rika länder som blivit efter i utvecklingen.

Svenska riksdagsgruppen önskar regeringen lycka till i förhandlingarna om budgetramen och reformerna av lantbrukspolitiken och strukturfonderna. Utöver Finlands nationella intressen bör regeringen ha hela unionens intressen som sin ledstjärna. Finland är nämligen mer beroende av det övriga Europa än Europa är av Finland.

 

 

 

 

Arvoisa puhemies,

tämän päivän EU-keskustelu antaa meille mahdollisuuden  keskustella siitä, millaisen haluamme tulevaisuuden EU:sta.

-        miten takaamme demokraattisen vaikuttamisen niillä alueilla, joilla EU tekee useita yhteispäätöksiä?

-        miten pidämme huolta siitä, että Eurooppa-neuvoston päätökset on hyvin pohjustettu?

-        miten suhtaudumme kehitykseen, joka viittaa integraation todella kulkevan eri tahtia eri maissa

-        miten käsittelemme Euroopassa yhdessä tulevaisuuden haasteita, kun talouden mahti siirtyy yhä enemmän muille mantereille samanaikaisesti kun monien EU- maiden talouskasvu ja kilpailukyky on uhattuna samoin kuin myös yhteiskunnan vakaus?

Pohjola koetaan menestyksen alueeksi, jossa olemme onnistuneet uudistumaan ja jossa olemme panostaneet koulutukseen ja innovaatioihin.

Pohjola on  ja voi jatkossakin olla yhä enemmän etujoukkona, etuvartiona Euroopassa monilla alueilla kuten taloudelliset uudistukset, yhteistyön syventäminen mutta myös esimerkiksi koskien sellaisia kansalaisille tärkeitä oikeuksia kuin vapaa liikkuvuus.

Arvoisa puhemies,

ehdotukseen EU:n rahoituskehyksestä liittyy useita ongelmia, muun muassa se, että se lisää kustannuksia aikana, jolloin jäsenvaltiot joutuvat säästämään – selitykseksi ei kelpaa, että EU on saanut uusia tehtäviä ja haasteita. Näitä ovat myös jäsenvaltiot saaneet. Toisena haasteena on varojen löytäminen kasvua ja kilpailukykyä edistäviin uusiin panostuksiin innovaatioihin, teknologiaan ja
infrastruktuuriin.

Osa dilemmasta voitaisiin ratkaista, jos Iso-Britannia, Saksa, Hollanti ja Ruotsi luopuisivat jäsenmaksualennuksistaan. On valitettavasti toiveajattelua, että näin voisi tapahtua.

Suomi kuuluu nettomaksajiin sen vuoksi, että kuulumme rikkaampiin EU-maihin, mutta tästä huolimatta saamme suurimman osan jäsenmaksustamme takaisin maatalous- ja maaseututukina. On kuitenkin tarpeellista huolehtia siitä, että asemamme paranee suhteessa edellä mainittuihin maihin.

Mutta on myös tärkeää muistaa, että osa EU-budjetista, niin sanottu koheesiorahasto oli aikoinaan ehtona sille, että sisämarkkinat avattaisiin rikkaammille maille, joille niistä on eniten hyötyä. EU-jäsenmaksuamme arvostelevia on syytä muistuttaa, että myös Norja siitä huolimatta, että maa on unionin ulkopuolella, maksaa koheesiorahastoon, ja ajoittain enemmän kuin Suomi on maksanut nettona koko jäsenyydestään.

Arvoisa puhemies,

Suomen konsensus maatalouspolitiikassa on arvokasta. Yli kaikkien puolue- ja ryhmärajojen haluamme, että maataloutta voidaan harjoittaa koko EU:ssa, myös meidän pohjoisissa ilmasto-oloissa. Jos tämä ei kokonaan onnistu EU:n yhteisellä maatalouspolitiikalla ja sen tukimuodoilla, Suomen on kansallisesti turvattava elintarviketuotantonsa maan kaikissa osissa. Toivomme, että Suomen
profiloituminen eurokriisin käsittelyssä ei ole vaikeuttanut meidän edellytyksiämme ajaa kansallisia etujamme EU:ssa.

Syy siihen, että maataloustuet muodostavat niin suuren osan unionin budjetista on yksinkertainen: maatalous on EU:n yksinomaista toimivalta-al uetta. Perussopimus määrää myös, että viljelijöiden tulot tulee turvata; 39 artiklassa (SEUT) todetaan ”taata maatalousväestölle kohtuullinen elintaso…”, ja lukuisat huippukokoukset ovat lausuneet tukensa sille, että maataloutta tulee voida harjoittaa koko unionissa.

Sokerikiintiöt ja kalatalousrahasto ovat erityisiä Suomen kiinnostuksen kohteita. Samalla tavoin kuin toivomme, ettei profiloitumisemme eurokriisissä ole vahingoittanut mahdollisuuksiamme ajaa etujamme CAP-uudistuksessa, voimme toivoa, että ajoittain kokoon keittämämme lohisoppa, ei ole heikentänyt meidän mainettamme niiden kalastusministerien piirissä, jotka yleensä ovat myös
maatalousministereitä.

Arvoisa puhemies,

Pohjois- ja Itä-Suomen alue- ja maaseututuet ovat tarvitaan maksuasemamme turvaamiseksi, ja myös niillä on tuki perussopimuksissa, mutta ne eivät saa vääristää kilpailua Suomen sisällä. Samalla ei myöskään pidä unohtaa, että saaristolla on samat kompensaatiotarpeet vaikeiden maantieteellisten olosuhteiden vuoksi kuin Itä- ja Pohjois-Suomella.

Ja koska EU:n on säästettävä rahaa, säästöt tulee tehdä rakennerahastoista, koska eurooppalainen lisäarvoa ei aina ole osoitettavissa. Jo toisenlaisilla valtiontukisäännöillä voitaisiin saada sama lopputulos aikaan. Aluepolitiikan varojen edestakaisin lähettelemisen sijaan olisi syytä vahvistaa reilummat tukiehdot rikkaiden maiden jälkeen jääneille alueille.

Ruotsalainen eduskuntaryhmä toivottaa hallitukselle onnea neuvotteluissa rahoituskehityksestä ja maatalouspolitiikan ja rakennerahastojen uudistuksesta. Suomen kansallisten etujen lisäksi hallituksella tulee olla johtotähtenään koko unionin etu. Suomi on nimittäin riippuvaisempi muusta Euroopasta kuin Eurooppa Suomesta.

Min tidigare kollega Tarja Cronberg hade en stor insändare i Helsingin Sanomat på onsdagen (11.5). Hon uppmanade Finland att nu använda sitt momentum att påverka, eftersom alla lyssnar till oss. Hon hänvisade till sina erfarenheter som  i Danmark boende efter det att danskarna i en folkomröstning sagt nej till Maastricht; och att Danmark genom detta fick igenom sin vilja.

Vad fick Danmark igenom? Jo, egna undantag: att de kunde ha mindre integration, t.ex. stanna utanför försvarspolitiken och polissamarbetet. Det stora avtalet påverkade man inte. Är det detsamma som nu hänt i Finland genom överenskommelsen mellan Sdp och Kok kan man fråga sig.

De krav vi enligt överenskommelsen ska ställa för att vara med om solidaritetspaketen med Portugal är krav som redan finns med i lånevillkoren eller som vi kommit in på i Sasi- gruppen; vädjan till privata investerare att stanna kvar och en möjlighet att kräva mer privatisering och säkerheter av mottagande länder. De var således lätta  att komma överens om.

Men ska vi själva ensidigt införa mera pålagor på bankerna? Det viktiga skulle då vara att de nya bankavgifterna inte förs till statens bottenlösa kassa. Och ska vi jobba för att EU ensidigt inför Tobinskatt ? Lite oroväckande skulle verkningarna kunna vara om en sådan i såfall inte införs globalt. Om detta är tolkningen av Sdp-Kok avtalet är överenskommelsen kanske lite mera bekymmersam.

Men ännu tillbaka till Cronberg, som jag inledde med. Följden av de danska undantagen är nu att Danmark håller på att införa någon form av gränskontroll – detta igen en eftergift till Dansk folkeparti (för att få deras stöd för att genomföra en ändring i förtidspensionsreglerna). Istället för att utnyttja det samarbete som vi andra byggt upp går man inför en dyr, och ineffektiv, övervakning.

Bästa Tarja; du har fel – den som bråkar gör det oftast svårare för sig själv.

EU:n oikeus- ja sisäasiainneuvosto kokoontuu torstaina 24. ja perjantaina 25. helmikuuta Brysselissä. Suomea kokouksessa edustavat sisäasiainministeri Anne Holmlund, maahanmuutto- ja eurooppaministeri Astrid Thors, Suomen pysyvä EU-edustaja, suurlähettiläs Jan Store ja oikeusministeriön kansliapäällikkö Tiina Astola.

Ministerit keskustelevat Pohjois-Afrikan tilanteesta ja sen johdosta tehtävistä toimenpiteistä, jotka liittyvät alueen ihmisoikeustilanteeseen, Eurooppaan suuntautuviin maahanmuuttovirtoihin ja Euroopan unionin sisäiseen turvallisuuteen. Suomi pitää tärkeänä selkeän tilannekuvan muodostamista ja katsoo, että tilanne edellyttää erilaisia lyhyen ja pitkän aikavälin toimenpiteitä.
 
Sisäasiainministerien on tarkoitus hyväksyä neuvoston päätelmät Euroopan unionin sisäisen turvallisuuden strategian toteuttamista koskevasta tiedonannosta. Komissio esittelee direktiiviehdotuksen, joka koskee matkustajarekisteritietojen käyttämistä terrorismirikosten ja vakavan rikollisuuden ennalta ehkäisemiseen. Lisäksi komissio esittelee Länsi-Balkanin maita koskevan viisumivapauden jälkeistä aikaa koskevan seurantamekanismin ja Frontexin pääjohtaja esittelee viraston työohjelman sekä kertoo viraston koordinoimasta toiminnasta erityisesti Kreikan ja Turkin välisellä rajalla. Ministerit saavat tilannekatsauksen Bulgarian ja Romanian liittymisestä Schengen-alueeseen.
 
Maahanmuuttoministerit käsittelevät Kreikan elokuussa 2010 julkaistua kansallista maahanmuutto- ja turvapaikka-asioita koskevaa toimintasuunnitelmaa ja EU-Turkki takaisinottosopimusta. Lisäksi Euroopan turvapaikka-asioiden tukiviraston (EASO) uusi pääjohtaja esittelee viraston toimintaa. Neuvosto keskustelee YK:n pakolaisasioiden päävaltuutetun António Guterresin kanssa pakolaisten asemaa koskevan Geneven yleissopimuksen 60-vuotispäivän johdosta.
 
Oikeusministereiden on tarkoitus muun muassa hyväksyä EU:n perusoikeuskirjan tehokasta täytäntöönpanoa koskevat päätelmät. Päätelmissä korostetaan päätöksentekomenettelyjen kehittämistä siten, että perusoikeudet huomioidaan koko unionin lainsäädäntöprosessin ajan. Suomi korostaa mm. EU:n perusoikeusviraston asiantuntemuksen hyödyntämistä lainvalmistelussa.
 
Oikeusministereiden tarkoituksena on hyväksyä myös päätelmät, joilla valmistaudutaan EU:n tietosuojalainsäädännön uudistamiseen. Komission lainsäädäntöehdotuksia uudistuksen toteuttamiseksi odotetaan touko-kesäkuussa. Komissio esittelee kokouksessa myös uuden lainsäädäntöehdotuksen tuomioistuimen toimivaltaa ja tuomioiden tunnustamista ja täytäntöönpanoa siviili- ja kauppaoikeuden alalla koskevan Bryssel I –asetuksen uudistamiseksi.
 
Lisätietoja: sisäasiat: ylijohtaja Laura Yli-Vakkuri, 071 878 8250, erityisasiantuntija Marja Kartila, EUE, +32 2 2878 504, erityisasiantuntija Mika Rytkönen, EUE, + 32 2 2878 527
 
maahanmuuttoasiat: erityisavustaja Thomas Bergman, 071 878 8212, ylijohtaja Laura Yli-Vakkuri, 071 878 8250, erityisasiantuntija Wivi-Ann Wagello-Sjölund, EUE, +32 2 2878 420
 
oikeusasiat: neuvotteleva virkamies Eeva Aittoniemi, 09 1606 7896, 040 749 0465, sekä erityisasiantuntijat Mikko Monto, EUE, +32 2 2878 594, +32 475 751 495 ja Tiina Kangas-Alku, EUE, puh. +32 2 2878 431, GSM +32 477 732 698
 
Lisätietoa EU:n neuvoston Internet-sivuilla:
Neuvoston kokousten julkista osuutta ja tiedotustilaisuuksia voi seurata verkossa. Lisäksi neuvoston sivuilta löytyy kokouksissa julkisina käsiteltävien asioiden asiakirjat ja muuta aineistoa.
 
Council Live (englanniksi): http://www.consilium.europa.eu/videostreaming
 
Lisätietoa oikeus- ja sisäasioiden neuvostosta ja aikaisempia lehdistötiedotteita:
 
http://www.consilium.europa.eu/cms3_fo/showPage.asp?id=249&lang=fi

Migrations- och Europaminister Astrid Thors besöker Indien den 23-28 januari. Under besöket träffar ministern inrikesminister P. Chidambaram och ministern med ansvar för indiska relationer i utlandet, Shri Vayalar Ravi. Ministrarna diskuterar arbetskraftsinvandringen till Finland och relationen mellan Indien och EU. Centrala teman är hur migrationsprocesserna fungerar, arbetskraftsinvandringen och hur samarbetet kan utvecklas.

Under besöket diskuterar ministern om kvinnors och barns ställning i Indien med statssekreterare Krishan Tirath som ansvarar för frågan. Ministern besöker också ett hem för föräldralösa barn.

Under resan träffar ministern representanter för finländska företag och besöker bland annat Nokia Siemens fabrik.

Indien är ett växande ursprungsområde för invandring. Indier som kommer till Finland kommer hit främst för att jobba inom IT-företag. I fjol fram till slutet av oktober sökte ca 1 400 indier uppehållstillstånd i Finland. De flesta av dem var högt kvalificerade personer inom IT-branschen. Indiska invandrare har mycket hög utbildningsnivå och de har märkbart bättre sysselsättningsläge än andra utlänningsgrupper. Den indiska invandringen till Finland uppskattas öka eftersom landet har sådana specialister som vi behöver.

På resan deltar även kanslichef Ritva Viljanen och överdirektören för Migrationsverket Jorma Vuorio.

Närmare information: specialmedarbetare Thomas Bergman 071 878 8212.