Ämnar regeringen vidta åtgärder för att undanröja diskriminering av transskönade personer, frågar Astrid Thors i ett spörsmål till regeringen

I lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet (563/2002) 1 § föreskrivs som ett av villkoren för att fastställa könstillhörigheten att personen i fråga visar upp en medicinsk utredning om att han eller hon varaktigt upplever sig tillhöra det motsatta könet och lever i en könsroll som motsvarar detta samt att han eller hon har undergått sterilisering eller av annan orsak saknar fortplantningsförmåga.

En förutsättning för fastställande av en ny könstillhörighet är att personen som önskar byta könstillhörighet saknar fortplantningsförmåga. I de flesta fall betyder detta således att personen i fråga måste sterilisera sig.

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har upprepade gånger rekommenderat att medlemsländerna borde avskaffa sterilisering som villkor för fastställande av en transsexuell persons könstillhörighet. (Se t.ex. sid. 13, Discrimination on grounds of sexual orientation and gender identity in Europe, 2nd edition, Council of Europe.)

 

I Finland har jämställdhetsombudsman Pirkko Mäkinen föreslagit att kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga avskaffas i lagen. (Se t.ex. jämställdhetsombudsmannens pressmeddelande av den 23 november 2011.)

För jämförelsens skull kan konstateras att i Tyskland har författningsdomstolen ansett att kravet på sterilisering står i strid med den tyska grundlagen.

Finland bör vara en föregångare då det kommer till mänskliga rättigheter.  Med tanke på transskönade personers rättigheter är situationen tyvärr allt annat än detta. Den nuvarande lagstiftningen, enligt vilken avsaknad av fortplantingsförmåga är en förutsättning för fastställande av könstillhörighet, hör inte hemma i ett modernt samhälle.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Ämnar regeringen  vidta åtgärder för att undanröja diskriminering av transskönade personer och, i så fall, på vilket sätt bereder regeringen nu avskaffandet av avsaknad av fortplantningsförmåga som villkor för fastställande av en persons könstillhörighet ?

 

Astrid Thors i ett sprörsmål den 13 mars 2012

Att påverka EU:s kommande människorättsstrategi blir en av de första
uppgifterna fördelegationen. Så säger Delegationen för internationella mänskliga
rättigheters nyvalda ordförande, Svenska folkpartiets riksdagsledamot
Astrid Thors.

Delegationen, som är utrikesministeriets rådgivande organ i människorättsfrågor, bevakar nationella och internationella människorättsfrågor och ger utlåtanden om aktuella principfrågor.

I och med att det oberoende människorättscentret inrättas vid
Justitieombudsmannens byrå kommer delegationens roll enligt Thors att
förändras. Delegationen kunde koncentrera sig på hur människorättsfrågorna kan
främjas i de internationella relationerna. En gemensam angelägenhet
för centret och delegationen är hur samernas rättigheter ska stärkas.

- Den arabiska våren har stärkt stödet för de mänskliga rättigheterna,
men det krävs mycket jobb för att demokratiseringen ger önskat
resultat, säger Thors.

Thors konstaterar också att utvecklingen inom EU är oroväckande. I Ungern går
utvecklingen åt fel håll, avslutar Thors.

Mandatperioden sträcker sig till 31/3 2015.

 

 

 

Tilläggsinformation:

Pia-Maria Lindén-Linna

Astrid Thors assistent, riksdagen

Tfn (09) 4324100

EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor diskuterade i dag i Bryssel situationen i Nordafrika. Rådet hörde  EU:s höga representant Catherine Ashtons generalsekreterare Pierre Vimont, EU-kommissionen och Frontex’ generaldirektör Ilkka Laitinen. 
 
Migrations- och Europaminister Astrid Thors höll ett anförande vid mötet och konstaterade att det föreligger en möjlighet för ny utveckling i norra Afrika – en fantastisk möjlighet för demokrati. Samtidigt måste vi ta i beaktande att situationen i de olika länderna är mycket varierande.
 
- EU:s medlemsländerna ska vara beredda att vid behov snabbt hjälpa varandra i praktiska frågor. På längre sikt behövs hjälp från medlemsländerna till de nordafrikanska länderna för att de ska kunna utveckla sina länder, slog Thors fast.
 
Minister Thors påpekade att unionen har tillgång till flera redskap som kan användas i samarbetet med länderna i Nordafrika. Sådana redskap är t.ex. de mekanismer som erbjuds genom associeringsavtal med enskilda länder, den europeiska grannskapspolitiken, Medelhavsunionen, verktyg som skapats för genomförande av människorättspolitiken samt verktyg som stöder demokrati, såsom stöd för ordnande av val och valobservation samt Global Approach, som är EU:s globala insats för migration.
 
– I ljuset av det som hänt vid Medelhavet är det tydligt att man bör påskynda genomförandet av EU:s Afrikastrategi. Jag vill påminna om att vi både i migrationspakten, Stockholmsprogrammet och partnerskapet för migration, rörlighet och sysselsättning (MME) har förbundit oss till att främja den sociala och ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen i Afrika, sade minister Thors.
 
Närmare information: specialmedarbetare Thomas Bergman, 071 878 8212