Gränshindersdebatten i riksdagen 25.4.2012

1. Det är viktigt att vi här för denna debatt, för gränshinderdebatten är långt en finländsk prioritet! Senast under det förra finl ordf för NMrådet. Och genom Ole Norrbacks insats har det fått en stark profil. Och dessutom har vi starka skrivningar i regeringsprogrammet.

2. Det är viktigt att vi politiker  i praktiken följer upp  hur vår lagstiftning fungerar. Jag vet inte hur många kolleger i olika parlament sagt  att detta arbete visar hur lagstiftingen inte fungerar i praktiken. Kunde det vara motiverat att Nordiska Rådet skulle ha ett utskott som skulle gå igenom medborgarklagomål om gränshindret; som skulle kunna upprätthålla det politiska trycket? Jag måste säga att också jag själv upplevt
gränshinder, får jag nämna några

- gasflaskorna har olika standard i Norden,
man måste alltså spara på gas om man är en längre tid ute i båt i övriga Norden, för svenska flaskor passar inte i de gaskök vi har i Finland.

- och det finns många danska affärer som fortfarande accepterar bara danska bankkort,  inte ngt annat.

Och för att inte tala om att arkivmappar har olika standard i Norden.

3. Norden har varit ett världsunikt laboratorium för fri rörlighet lång innan samma uppkommit i EU. Men som vi märker är flyttningen annorlunda idag, man flyttar flere ggr under livet, och dett sätter krav på lagstiftningen.

Vissa Gränshinder har kunnat undanröjas, och särskilt glad är jag över att hinder som höll på att uppkomma i Sverige mot finländska högskolestuderande. Jag måste säga att risken för att dessa hinder hade blivit bestående pga att tjänstemännen på undervisningsministeriet verkade sova.

I bakgrundsdokumentet framkommer att det nu finns en färdig ny socialkonvention, om socialt bistånd och tjänster. Innan vi för den konventionen  vidare hoppas jag att parlamentarikerna i detalj kunde gå igenom den, tillsammans med Gränshinderforumet för att se om den verkligen fyller de krav som den moderna rörligheten kräver.

4. När vi bedömer gränshindren måste vi vara redo att säga: det är inte ett nollsummespel, vi kan inte som utgångspunkt ha att en förändring av tex sociallagsiftningen, inte kostar ngt.

Vi måste se till individens rätt att i Norden bosätta sig där det är bäst för henne eller honom. Denna rättighet måste också gälla samhällets  svagaste, tex äldre eller handikappade.

Regeringen betonar i sin redogörelse att  det förebyggande arbetet är viktigt. Det är den ritkiga utgångspunkten. Det förebyggande arbetet sker bla enligt följande:

- att vi gemensamt påverkar inom EUs socialsektor och standardisering

- att vi strävar att standarder görs gemensamt,byggsektorn är mycket befogad som ett exempel.

- att vi tillsammans införlivar EU-regelverket på ett sådant sätt att inte nya hinder uppstår

Till slut vill jag efterlysa ett nytt grepp kring tv- samarbetet och en utredning om det.

Tack vare Skavlan, det norska TV-mannen som gör en gemensam show för Sverige o norge och som syns i Finland, vet vi mera om
varandra. Och de danska dramaserierna är av världsklass. Dessa gör idag väldigt mycket för den nordiska förståelsen. Jag tror att det skulle finnas förutsättningar för en daglig gemensam nordisk nyhetstimmer, som skulle klippas ihop av de bästa nyheterna från våra Public Service program. Och dessutom hoppas jag att Gränshinderforumet tar fasta på de nya utmaningar och kraven som  TV på demand ställer på copyright-regimen för att garantera att TVn syns i alla länder.

Tietämisen vapauden päivän seminaari – Seminarium för informationsfrihetens dag 2.12.2008

Astrid Thors, Europaminister

Vad ska de nordiska länderna och Östersjö-området hävda sig med i den globala konkurrensen frågades det igår på Baltic Development Forum  i Köpehamn? Ett av svaren var – genom vår goda utbildning och det livslånga lärandet.

Kunskap och människors lika rätt till den är grundläggande värden i Norden.  Kunskap ger möjlighet till påverkan och deltagande. Det är också principer som genomsyrar hela offentlighetsprincipen.

Och det är principer som redan vägledde Anders Chydenius  : ”Nationen  måste vara sjelf upplyst, men dertill fordras förnuft; det uppöfvas bäst, då vi teckna våra tankar på papper. Men dertill gifves föga uppmuntran, om ej trycket gör det allmänt. ”

Vi kan inte förkovra oss om det inte finns kunskap.

Är det en tillfällighet att länder som genomsyrats av denna princip också varit i förgrunden för att utveckla informationssamhället? 

Idag finns inte brist på information – snarare tvärtom, och det finns många sätt att mäta hur snabbt den tillgängliga kunskapen fördubblas. Det svåra blir att välja ut det väsentliga, att skilja äkta kunnande från det falska. Med tanke på medborgares lika möjligheter är en av de viktigaste egenskaperna alla bör få är förmågan att välja ut det väsentliga, att effektivt hantera den informationsmängd som flödar över oss. Att i det ständiga flödet hålla nyfikenheten vid liv – där en av kärnorna i jämlikhetsarbetet.

Monen monta kertaa on vannottu että kouluissa tarvitaan parempaa media-osaamista, medialukutaitoa. Tarvitaan osaamista joka auttaa meitä erottamaan oleellisen – siitä mikä on vailla merkitystä; tarvitaan taitoa suhteuttaa tietoa ja tarvitaan kyky erottaa aukkoja väittelyssä.

Vain  asia joka esiintyy  julkisuudessa on jotain; muut asiat eivät ole mitään. Vain julkisuuden pelko saa Helsingin kaupungin toimimaan niin että 60 vuotta naimisissa olleet puolisot eivät viimeisinä vuosina joudu asumaan erillään toisistaan. Kolme vuotta puolisot ja heidän lapsensa pyytäneet muutosta, mutta mitään ei tapahtunut ennen kuin asia oli julkisuudessa.

Olenko väärässä kun sanon että lehtimiehellä on suurempi valta kuin useammalla politiikolla tai virkamiehellä ? Näin ajattelivat ehkä myös ne UM:n virkamiehet jotka jälkeenpäin saivat tietää että tulee ns maffioso-mainen ; eli mahdotonta kietäytyä pyyntö, julkaista ajatuksia jotka oli kirjoitettu ulkoasiainministerille toisessa tarkoituksessa. – Mitä tästä opimme :sääntöjen on oltava selvät alusta asti, myös silloin kun pyritään suurempaan julkisuuteen.

Tämän  vuoden aikana olemme myös nähneet entistä enemmän aktivisti-journalismia, joka on pakottanut poliitikkoja eroamaan – ns vaino ei lopu ennen kuin on saatu uhreja.

Varjopuolena ovat kaikki ne asiat jotka eivät  saa julkisuutta, jotka eivät ole mitkään ”issues”.

Kaikki se tietämys ja se tutkimus joka ei koskaan tule päivänvaloon – kuka kantaa vastuun että on niin monta tärkeää asiaa joita ei koskaan tuoda esiin.

Olemisen sietämätön keveys – ei todellakaan ole luonnehdinta joka sopii lehtimiehen arkeen. Vastuu ja valta on entistä suurempi – siltä tuntuu ainakin ulkopuoliselta. Suomessa vaikuttaa enenevä määrä toimijoita jotka ns ”myyvät” aiheitaan toimittajille – omine tarkoitusperineen; ilman että mediataloilla on mahdollisuuksia tarkistaa kaikkia yksityiskohtia.

Fast det finns så  mycket tillgång till information, har inte offentlighetsprincipen som den i Finland verksamma Anders Chydenius var fader till, minskat i betydelse. Offentlighetsprincipen minskar fortfarande risken för informationsmanipulering och är förutsättning för medborgarnas likvärdiga deltagande i det offentliga livet.

Men idag känns den särskilt aktuell i Europa som ett verktyg mot korruption och maktmissbruk.

För tyvärr har vi orsak att känna oro för att korruptionen florerar i  både gamla och nya EU-länder, och vi ser särskilt att korruptionen haft sådana mått att tom utbetalning av EU-bidrag inställts. Också på detta område har vi en viss skillnad mellan hur gamla och nya medlemsländer behandlas i EU. – en skillnad som inte är hållbar i längden.

När det finns risk för missbruk av medel i EU blir lätt den vanligaste åtgärden att det skall behövas flere inspektörer. – istället för att offentlighetsprincipen skulle stärkas som ett viktigt preventivt instrument. Konkurrenterna kontrollerar nog så lång det är möjligt angivna offerter och ser nog när någon aktör tex dumpar prisen för att ja – till vilket pris som helst få nya kunder inom den offentliga sektorn. Tyvärr är det ett för välkänt faktum att de nya offentliga styrningssätten  berövar oss en del möjligheter att kontrollera den offentliga verksamheten.

Vi skall idag gå mera in på offentlighet och insyn i Europa och i OSSE-länder. Det ska den verkliga offentlighetskombattanten Cecilia Malmström utveckla mera idag.

Sverige och Finland har  – med många andra vänner av öppenheten med bestörtning och förvåning  tagit del av det förslag till ändrade regler om tillgång till handlingar, dvs ändrade offentlighetsregler  som EU kommissionen lagt fram. De skulle avvika från de principer som fastslagits av EG-domstolen och begränsa vad som är en handling. Medlemsländerna skulle få betydligt större möjlighet att för sin del hindra publicering av handlingar.

Ifall inte någon ändring fås till stånd, är det bättre att helt sätta tummen ned för förslaget i väntan på Lissabonfördraget som förutsätter ett annat förhållningssätt.

Men detta kommer Cecilia att säga mera om – och det är med en stor glädje jag ger ordet vidare.